Problem med ryggskott är något som många drabbas av. Det kännetecknas av en skarp och plötslig smärta i ländryggen, ofta utlöses det av en ovan rörelse eller tungt lyft. Här hjälper vi dig att förstå vad ryggskott är, hur det uppstår och hur du snabbt får lindring.
Vid akut eller långvarig ryggsmärta (som pågått i mer än två veckor) boka Scott direkt.
Vad är ryggskott?
Ryggskott innebär en akut smärta i ländryggen, den del av ryggen som sitter mellan bröstkorgen och bäckenet. Smärtan kan kännas nästan förlamande de första dagarna, men brukar minska gradvis inom ett par dagar eller veckor.
Vanligtvis går det inte att hitta en specifik orsak till smärtan, utan den tros komma från muskler, leder och ledband. I vissa fall har symptomen en annan bakgrund, som diskbråck, men det är mindre vanligt.
Ryggskott brukar komma plötsligt, ofta i samband med tunga lyft. Du kan även få ryggskott vid en lättare ansträngning, som till exempel när du böjer dig ner för att knyta skorna. Många som får ryggskott har redan innan känt av stelhet och trötthet i ryggen.
Fascians roll vid ryggskott
Fascia är en bindväv som omger muskler, muskelgrupper, blodkärl och nerver. I samband med ryggskott kan fascian i nedre delen av ryggen bli spänd eller begränsad på grund av olika faktorer som dålig hållning, långvarigt sittande eller muskelobalanser.
Denna spänning, eller begränsning, i fascian är en del av orsaken till ryggskottet.
Fria nervändar: Fria nervändar är sensoriska nerver som finns rikligt i fascian. De är ansvariga för att upptäcka olika stimuli, inklusive mekaniskt tryck, temperatur och smärta. I samband med lumbago kan de fria nervändarna i fascian i nedre delen av ryggen bli sensibiliserade på grund av spänningen eller begränsningen i fascian.
Hur uppkommer ryggskott?
Akut ryggskott brukar uppstå vid rörelser som kroppen inte är beredd på. Det kan också inträffa när du har överansträngt ryggen med ovan belastning, som vid säsongens första snöskottning eller när du lyfter något tungt från golvet.
Den ögonblickliga smärtan – som kan komma från till exempel en ledkapsel, ett muskelfäste eller ett ligament – utlöser en reaktion hos de omgivande musklerna, så att de krampar. Muskelkrampen gör ont och är ett sätt för kroppen att skydda sig mot rörelser som ger fortsatt skada i området.
Sådant som kan bana vägen för ryggskott är bland annat svag muskulatur i rygg och bål, fysiskt ansträngande arbete och stelhet. Om du har en stillasittande livsstil kan det vara bidragande. Ibland kan överrörlighet i en viss del av ryggen uppstå för att kompensera för stelhet någon annanstans. Dålig blodcirkulation och riskabelt utförda lyft är också vanliga orsaker.
Riskfaktorer som kan öka risken för ryggskott inkluderar:
Ålder
Övervikt
Rökning
Stress
Stillasittande
Stel fascia
Symptom vid ryggskott
Ryggskott kommer oftast plötsligt och kan till exempel utlösas när du böjer dig framåt. Det kan kännas som att du tillfälligt tappar kraften i ryggen eller som en låsning som gör att du har svårt att röra dig. De första två till tre dagarna kan du ha väldigt ont, men det går oftast att hitta positioner som är förhållandevis smärtfria. Den värsta smärtan brukar ge med sig efter några dagar och i de flesta fall har den försvunnit helt efter några veckor.
Vanliga symptom vid ryggskott är:
Skarp, plötslig smärta i nedre delen av ryggen
Smärta som känns krampaktig, huggande eller skärande
Smärta som förvärras när du vrider ryggen eller rör på dig
Smärta som strålar ut mot skinka, höft eller ben
Undersökning vid ryggont
När du söker hjälp för ryggskott undersöks din rygg och rörligheten. Om det finns misstanke om nervpåverkan, som till exempel vid diskbråck, görs en undersökning av olika neurologiska funktioner, såsom reflexer och känsel. Det finns inget särskilt test för att ställa diagnosen ryggskott, utan det görs utifrån din sjukdomshistoria och genom att utesluta andra orsaker till ryggsmärtan.
Om du har långvarig smärta som inte blir bra av behandling kan det bli aktuellt med andra undersökningar, i syfte att upptäcka eventuella förändringar i ryggen. Sådana undersökningar kan exempelvis vara röntgen, MR-undersökning eller datortomografi.
Behandling vid ryggskott
Ryggskott brukar kunna läka ut av sig själv. Under det första dygnet är smärtan som mest intensiv och den avtar därefter successivt. Ibland kan det ta upp till två veckor innan du är smärtfri. Under tiden kan du ofta lindra smärtan på egen hand utan att behöva söka vård, med till exempel värme och receptfria värktabletter.
Om du har återkommande ryggskott kan du behöva få behandling för hjälp att förebygga ryggskott. Fascia behandling eller behöver hjälp med ryggövningar kan du boka Scott för behandling och vägledning till att slippa problem med ryggont för gott.
Fascian och de fria nervändarna i nedre delen av ryggen spelar en roll för smärtan från ryggskott genom att bidra till sensibilisering av sensoriska nerver som svar på mekaniska och andra stimuli. Förståelsen av fascians och de fria nervändarnas roll kan ge insikter i de mekanismer som ligger bakom lumbagosmärta och vägleda potentiella behandlingsmetoder.
Det är viktigt att du håller dig fysiskt aktiv så mycket du förmår, även om det gör ont. Dels får du bättre blodcirkulation av att röra dig. Att vara sängliggande kan fördröja tillfrisknandet och göra att du har mer ont än nödvändigt.
Vad kan jag göra själv i den akuta fasen?
Vid ryggskott med akut smärta kan det precis som vid andra former av ryggont kännas naturligt att vila och ligga stilla. Du kan lindra smärtan genom att lägga en kudde eller pall under fötterna så att knän och höfter hamnar i 90 graders vinkel när du ligger ner. Men tänk på att ryggen mår bättre av rörelse – det går fortare att bli av med smärtan vid ryggskott om du försöker stå och gå.
Du kan använda värme för att lindra smärtan vid ryggskott, exempelvis en värmedyna eller vetekudde. Du kan även behandla ryggskott med uppmjukande övningar.
När den värsta smärtan har försvunnit är det bra att börja röra mer på kroppen och gärna promenera efter förmåga. Din läkningstid är individuell och beror på vad som orsakat dina besvär, därför är det svårt att uppskatta hur länge du upplever problem vid ryggskott.
På apotek finns receptfria, smärtstillande läkemedel som gör att du lättare kan röra dig när du har ryggskott eller ont i din ländrygg.
När bör jag söka vård för ryggskott?
Du bör söka hjälp om ryggvärken inte försvinner inom två veckor, men redan från första känning kan du kontakta oss för råd om hur du snabbt får lindring.
Om du har varit med om en olycka eller ramlat och plötsligt får akut smärta i ländryggen eller andra delar av ryggen ska du också söka vård. Sök vård direkt om du har domningar, nedsatt känsel i benen eller underlivet eller inte känner om du blir kissnödig.
Uppsök en akutmottagning om du utöver ryggsmärtor även har feber, magsmärtor eller bröstsmärtor. Det gäller även om du inte kan kissa eller bajsa.
Så förebygger du ryggskott
För att minska risken att få ont i nedre delen av ryggen är det bra att motionera och vara fysiskt aktiv.
Träna ryggmuskler och magmuskler, och gå ner i vikt om du är överviktig. Undvik rökning och variera arbetsställningar för att inte belasta ryggen för mycket. Det är också bra att undvika långvarigt stillasittande genom att dela in dagen i små pass av sittande och stående.
Om du har en historia av återkommande ryggproblem eller vill förebygga problematiken kan vi hjälpa dig med en konsultation där du får tips och råd, hjälp med övningar och annan hjälp som gör att risken för ryggskott blir minimal.
Ett tips är att sova på rygg eller sidan för att avlasta kroppen. Att sova på mage gör att nacken hamnar i en onaturlig position som skapar spänningar och stelhet i kroppen.
Övningar som lindrar vid ryggskott
Det finns flera övningar som lindrar smärtan när du har akut ryggskott. Prova gärna alla för att se vilken som hjälper bäst med just ditt ryggbesvär. Tänk på att det kan vara svårt att komma upp från golvet om du lägger dig ner.
Övning 1: Lägg dig på rygg och dra knäna mot bröstet med händerna i knävecken.
Övning 2: Lägg dig på rygg med fötterna mot underlaget, och tippa knäna i sidled så långt du kan.
Övning 3: Lägg dig på rygg och placera händerna på svanken. Pressa ländryggen mot händerna och svanka växelvis för att mjuka upp ryggen.
Övning 4: Lägg dig på mage och pressa upp överkroppen med armarna. Håll kvar i några sekunder och återgå till magliggande. Upprepa ett tiotal gånger varje timme när det är som värst i ryggen, därefter varannan timme.
Övning 5: Lägg dig på rygg och lägg upp benen så att du får en 90-gradig vinkel i knäna. Det gör att spänningarna i ryggen lättar.
Comments